Idag. Just idag fick jag kraft och energi att ta initiativ och publicera något igen. Jag är ju helt välkänt en förhalare av stora mått. Jag tror knappt att jag någonsin missat en deadline eller på allvar coastat något som jag haft ansvar för, men jag gör ofta saker i sista stund. Jag behöver en plan och en deadline för att vara effektiv och få grejer gjort, och kan trots min irriterande förmåga att skjuta upp saker vara oerhört produktiv med kniven på strupen. Även jag själv är milt störd över det här tvivelaktiga beteendet, jag insåg detta för decennier sedan, och köpte boken på bilden för ungefär 20 år sedan. Behöver jag ens säga att jag inte har läst den ännu…
Men apropå produktiv. Avresa närmar sig med stormsteg och ett väldigt intensivt år är till ända. Vi visste att det var mycket, men ställda inför fullbordat faktum har vi båda varit ganska överväldigade av alla tusentals moment och beslut vi fattat och genomfört under året. Det är läge att stränga upp sin verbala lyra till hyllning av det gångna året, dess vedermöda och sällhet, bitterljuvt förenade med avslut i välförtjänt serenitet. Stormen har bedarrat till bleke, för att travestera en smula.
I grova drag inleddes året med studieuppehåll från marinteknikstudierna till förmån för neurorehab. Vi drog igång husförsäljning under våren, arbetade intensivt med båten och jobbade samtidigt. Lägenheten var införskaffad redan i november förra året och vi tänkte oss, något naivt såhär i retroperspektiv, att vi skulle flytta lite lugnt och sansat. Så blev det inte riktigt då.
Mitt mål var ju att göra båten i princip helt färdigutrustad inför den här sommaren, ha hela sommarsäsongen fri från båtarbete för att kunna hårdtesta allt, lära oss att använda grejerna på bästa sätt, hitta barnsjukdomar, minska stressen lite inför nästa vårs avresa, och framförallt, om vi upptäckt något ytterligare som behöver fixas så finns det en höst och en vinter kvar att göra de sista ändringarna i hemmahamn. Till saken hör också att med ombordflytt och avresa i april nästa år så finns inga stora marginaler att göra grejer efter kommande höst. Nu blev det inte riktigt så ändå, en hel del har draggat in i hösten och vintern men det kom rätt nära.
Det är nästan för mycket att räkna upp allt vi gjort i år. Vi har bytt stående och löpande rigg, tagit bort kutterbommen och bytt kutterstaget till ett löstagbart fiberstag, byggt de tre resterande seglen så nu är hela segelgarderoben splitterny, monterat maststeg ända upp i båda masterna, fixat radarreflektor och livflotte, bytt och uppgraderat alla lanternor, bytt autopilot, installerat fast VHF, AIS, megafon och radar (VHF:en fick en extra fällbar nödantenn på taket med en antennväljare i nav-bordet), fixat en kamera under peken, nya ekolodsgivare till Real Vision-ekolodet, styrt upp och kopplat ihop all elektronik i samma NMEA-nätverk, installerat AC till akterhytten och salongen, uppgraderat ankringen i fören med nytt större ankare och förlängt kättingen med 50 m lina. Ny gigantisk batteribank (2000 Ah litium) med bättre övervakning, watermaker, en extra automatisk nivåvaktad länspump, däcksspolning med färskvatten i fören och aktern (ink dusch med varmvatten i aktern), kopplat in värmeväxlaren i salongen så vi får vattenburen värme i salong, toan i fören och förpiken, fixat givaren och instrumentet till vattentanken, monterat nivågivare och panel till stora septiktanken, installerat dieselgenerator i maskinrummet. Lite plastjobb är också gjorda, ett par gelcoatskador och repor från i somras är lagade, dävertarna är uppriktade med plastade kilar, vi har plockat bort och plastat igen gamla oanvända skrovgenomföringar och plastat igen ett par hål från bortplockad utrustning i akterspegeln, kompletterat med ett par nya mantågsstöttor, sytt om vindskydden till akterdäck, bottenmålat, lackat upp teakmöblerna, bytt de sista skrovgenomföringarna, installerat livlinor, sett över och skruvat om alla mantågsstöttor, bytt kylskåpet, platsbyggt en frys, fixat Starlink och, slutligen, stripat om de blå linjerna på skrovet till svart. Puh! Ingen dålig lista faktiskt.
Det blev i somras ett förnyat beslut i laddningsfrågan. Jag hade tidigare skrinlagt idén med dieselgenerator, av både kostnadsskäl, utrymme och buller. Det ställdes på sin spets när jag blev erbjuden ett grymt bra pris på ett begagnat elverk, tio år gammalt för all del, men bara med 90 driftstimmar på nacken. I kombination med att jag sedan projektstart landat in en dubbelt så stor batteribank som jag projekterade från början, så blev det nytt beslut. Slopa idén med vindgenerator i masttoppen och dubbla generatorer på motorn och köra på dieselelverk istället. Några nackdelar finns kvar med det förstås, buller och servicebehov, å andra sidan blir laddkapaciteten närmast obegränsad. Bullret blev fullt hanterbart förresten med bra kapsling och installation av avgas/vattenseparator. Och laddningen är helt kontrollerbar till skillnad från med vindkraft. Jag hade kanske mina dubier med vindsnurran hela tiden, framförallt vid avmastning, mycket krångligare och jag skulle nog hela tiden vara rädd att få generatorn sönderslagen vid av- och påmastning. Anledningen till all laddkapacitet och den stora batteribanken är huvudsakligen att driva vår tysta AC. Nu blir ändå batterierna så stora så man kan köra AC:n hela natten på mindre än halva batterikapaciteten så generatorn behöver aldrig gå på natten utan kan styras till när det passar bäst.
Ett annat principbeslut jag landat i är att olja teakdäcken, innan de efter hemkomst ska bytas till kork (!). Teakdäck och ankring är heta diskussionsämnen bland seglare och det finns lika många sanningar i de frågorna som det finns båtägare. En vanlig åsikt är att det bästa man kan göra om man har teakdäck är att lära sig älska silvergrå teak. Jag har försökt. Och tyvärr är det nog bara så att jag älskar gyllenbrun teak och hatar silvergrå dito. Kan inte hjälpa det. Jag får förlika mig med det helt enkelt, och då finns det två sätt. Lacka eller olja. Lackat däck är glashalt och således livsfarligt, om man inte lägger halkskydd, men det är också fult och då förstörs hela mitt syfte. Kvarstår olja alltså. Nackdelen med det är att det blir ett rätt stabilt underhåll, med strykning ett par gånger per säsong om det ska hålla sig fint. Gott så, jag får hacka i mig detta och spendera tiden för att få mina gyllene teakdäck. Sen ryker de (de läcker) och ersätts av kork, som jag efter mycket research och diverse studiebesök faktiskt förälskat mig i.
Flytten och försäljningen av villan var trots listan ovan det största projektet i år. Det är en utmaning att downsiza från 199 kvm villa + stort garage och förråd, ner till 50 kvadratmeter lägenhet med förhållandevis mikroskopiska förråd, med beslut om varenda liten pinal. Ska den behållas? Åka till lägenheten? Till båten? Magasineras? Slängas eller säljas? Enskilt beslut om varje grej ner till diskborste och kalsongnivå. För all del har vi hyrt en fartygscontainer att magasinera saker i, men utrymmet i den togs rätt snabbt i anspråk av stora möbler som vi med säkerhet vill ha kvar men som med samma säkerhet inte får plats i lägenheten. Hua vilket projekt och logistik med saker hit och dit.
Ovanpå det gick jag upp till heltid efter sommaren men bestämde mig också för att haka på möjligheten att komplettera utbildningen, det jag missade under vårens sjukskrivning och rehab. Har man inte jobb så det räcker så får man väl skaffa sig. Precis idag fick jag dock examensbeviset och är nu formellt marintekniker, yay! En personlig reflektion är att jag känner en nästan oproportionell stolthet. Inbiten akademiker som jag är trodde jag nog inte tillräckligt mycket om mig själv, att klara av att slutföra en utbildning till mekaniker, kanske. Roligt CV ändå, civ.ing och båtmekaniker, den ska bli kul att bortförklara på nästa anställningsintervju haha.
I övrigt har vi gått radarkurs, den sista kursen på vår lista, så nu återstår det att lägga mer erfarenhet till lärandet. Det blev nattsegling med full besättning på semestern, mycket bra övning!
Hela året, men framförallt hösten, gick alltså vilt till och ställde höga krav på projektledningen. Nu vilar vi ut ett par veckor med att bara jobba heltid på våra jobb, vara lite lediga över jul och myser i en go känsla av achievement och att avresa äntligen närmar sig. Enormt skönt att bara vila lite i den känslan av tillförsikt, utan överhängande stress och tusentals småsaker som ska göras.
Vi fick vår anmälan godkänd till Viking Explorers 2027, avseglargruppen med OSK är igång, och inte mindre än fem båtar med långseglare ger sig iväg från vår marina i Svinninge till våren har det visat sig, kul! Kanske blir det något litet inlägg om det senare. Inspirerande människor som jag är glad och tacksam att ha fått förmånen att träffa och lära känna en smula.
God Jul och Gott Nytt År alla medseglare, may the winds be forever in your favor!
Skipper Henkster